Blåbärspaj i mitt hjärta

Jag älskar blåbärspaj. Och det är inte bara för att det smakar gott, nej jag har så många fina minnen då vi sitter och käkar just mammas blåbärspaj. I Norrland, där Alice&jag tillbringade stora delar av våra sommrar då vi var yngre, år vi alltid blåbärspaj på kvällarna. VARJE kväll. Samtidigt som vi spelade tecknet (och vi van alltid, haha) Åh, det var så mysigt. Saker och ting var så tryggt då, saknar <3 Samtidigt ska jag inte säga att saker och ting var bättre förr. För det är inte sant! Hatar när folk säger så, speciellt när gammlingar gör det. NEJ, det var inte bättre förr, vad krävs det för att ni ska förstå det? Man var fattig, jobbade som 10-åring (senast) och blev slagen av sina föräldrar.  Dessutom käkade man kaniner. BLÄ. Jag tror det var så i alla fall, har för mig min farfar berättade det någon gång. Fast det är klart, han kanske skoja. Hope so! I alla fall, gubbarna och kärringarna hatar oss ungdomar för att vi super och har korta kjolar. Men vafan, då är inte nu. Förr hade människorna på gatan fått slaganfall om de såg en brud i kortare kjol än till knäna. Men som sagt, då är inte nu. Släpp de gamla tiderna, och låt de nya komma in. Kanske kan du då se, att allt var inte bättre förr. Mycket har faktiskt förbättrats. Och tack gud för det, jag  hade verkligen inte velat käka kaniner till middag.haha.

Puss från hon som älskar livet som det är just nu (och blåbärspaj förstås) / Tove



Sugna? Gå in på www.recept.nu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0